Jag har kommit att röra mig långsamt

Imorse styrde boysen och jag färden mot Västerås igen. Det var ett tag sedan sist. Som vanligt, när Grus är på återbesök någonstans, är beskeden inte särskilt glädjande. Det bra: inflammationen i knäet verkar inte vara så stor, Grus har inte ont i knäet. Han har heller inte blivit så mycket mindre i låromkretsen på [...]

Läs hela inlägget »

There’s some things I know to be true

Det finns saker i livet jag har svårt att förstå. Jag har svårt att inse varför jag kastar ner tuggbenen från soffan varje gång Movitz lägger dit dem trots att jag _vet_ att han älskar när jag gör det, för då får han jaga det en liten bit, om än aldrig så få centimeter över [...]

Läs hela inlägget »

Lets get lost you can take me home

Foglossning. Smaka på det ordet. Lite beskt. Och bitter eftersmak. Adderar man en nypa gamla ryggbesvär och buktande diskar har man snart tillagat sig ett agilityförbud. Det blev domen efter besöket hos sjukgymnasten. Minskad aktivitet, korta promenader med sådant där fånigt gummibandsbälte kring höfterna för att liksom hålla ihop kroppen och alltså värst [...]

Läs hela inlägget »

Because baby, I ain’t got a clue

Flocken utökades förra veckan. E och M åkte på semester i dagarna åtta och lämnade över sin ögonsten till oss. Movitz var överlycklig över att få en dygnet-runt-kompis lika sugen på bus som han. Grus var skeptisk och skällde i förebyggande syfte så snart valpen närmade sig honom. Grus gillar inte valpar. De bits, stojar [...]

Läs hela inlägget »

Who can say where we’re going

Tack för alla gratulationer och fina ord. Det värmer verkligen.
Åh, så skönt det är att vara tillbaka i vardagen. Boysen och jag tränar på klubben flera gånger i veckan igen och hinner med mer träning över huvud taget, även på hemmaplan. Jag har mer tid till jobbet igen. Och det är fantastiskt skönt [...]

Läs hela inlägget »