Show me how you do that trick

Jag är på kurs igen. Igen. Det är tredje gången på tre månader. Jag är inte nöjd med situationen. Jag har inte tid, det är alldeles för mycket att göra på jobbet och det är svårt att ta med sig något hit för vi har knappt någon fritid alls. Alla moment, inklusive middag, är obligatoriska. Kurserna har varit….sådär. Ok, men absolut inte mer. De är inte riktigt relavanta för det jag gör, perspektivet är lite ”fel” men jag måste ju gå dem. Dessutom avskyr jag att vara utan flocken. Lars skulle iofs ändå varit borta den här veckan så honom hade jag inte fått träffa även om jag varit hemma, men jag tycker nog att jag borde fått tillåtelse att smuggla med mig i alla fall en liten jycke till kursen. Det fick jag inte så boysenbären är bortlämnade till på fredag och jag saknar dem galet mycket. Jag vill åka på månadstävling på klubben och gå promenader i Karlslund, träna starter i köket och sitta i solen på balkongen och höra ljudet av gnagande på tuggben bakom mig. Jag vill inte vara hundlös. Och inte husselös heller. Kan det inte bli helg snart?

I slutet av förra veckan arrangerade Kumla och Örebro en stor agilitytävling tillsammans. Jag har såklart ”bara” varit funktionär, tävlingshundlös som jag är men hade med mig boysen ändå. Movitz har fått  m y c k e t  miljöträning vilket har varit nyttigt. Han har skött sig bra. Att sitta i bur fungerade bra, han var helt lugn i alla hundmöten och var lugn nästan hela tiden när andra hundar körde på planen. Lite härjig blev han när han blev trött men efter en vilostund i buren gick det bra igen. Grus blir bara ledsen när han inser att tävlingen inte är för honom så han var bara med under torsdagen. På fredagen fick han vara hemma med husse och trivdes bra med att få egentid och promenader med Lars. Känns ruttet att han inte får tävla – eller köra över huvud taget – men han kan ju inte. Men det förstår ju inte han. Han skulle nog tagit vartenda hinder på hela klubben om han bara fått chansen. Att han inte skulle kunna gå efter det är ju ett senare problem, enligt Grus.

I helgen skall vi ta tag i bröllopsplaneringen ordentligt. Inbjudningarna skall ut den här helgen, de måste det. Vi läste en plaeringsguide som var någon slags checklista för när saker och ting skulle vara klart och vi låg back på en hel del punkter. Framförallt på klänningsfronten. Den skall tydligen finnas ett halvår innan bröllopet. Som tur är verkar inte tjejen som skall sy min klänning känna till den ”regeln” för hon lovade att ha den klar i tid i alla fall .  Nåja, vi har provsmakat maten i alla fall – man får ju prioritera de bästa bitarna av planeringen. Oh well, det löser sig nog. Hur svårt kan det vara egentligen. Vi har tid, vi har plats, vi har mat och dryck och vi skall nog lyckas komma dit i tid och svara ja på alla frågor.Då löser sig väl resten också.