Enligt stadens lokaltidning, denna aldrig sinande källa av kunskap och vishet, firades igår syskonkärlekens dag ”i hinduiska kretsar”. Systrarna knyter då armband av rakhi runt sina bröders handleder vilket skall skydda dem från allt ont och får i utbyte gåvor och pengar samt löften från bröderna att de alltid skall stå vid sina systrars sida, oavsett vad, och skydda deras ära.
Delar av den Hagstedska syskonskaran genomförde en variant av detta firande genom att klockan nio på morgon lasta in hundar, kameror och matchande röda regnjackor (man vet ju aldrig) i passatan för att styra kosan något norrut. Fånigt nog var vi klädda i exakt likadana cerisa fleecetröjor (vilket vi verkligen inte hade bestämt innan), jeans och mörka skor. Oh well…
En halvtimme senare var vi framme i Frövi där Augustisnurren gick av stapeln. Fy, vad tävlingssugen jag var. Grus eldade till en början upp sig vid åsynen av hela agilitybanor men ganska snart insåg han att han inte heller den här gången skulle få starta och höll sig ganska passiv bredvid banan. Självklart försökte han, på Grusars vis, hälsa på förbipasserande welshar, flörta med Smilla och busa med Jackaroo men på det hela taget skötte han sig bra och såg till och med ut att ha litet roligt.
Jag hade med mig kameran och trodde även att jag hade ganska mycket kvar i batteriet. Det visade sig vara helt fel. Det laddade ur ganska snart men Veronicas Excel, Marias Smilla och Biggans Nano fastnade i alla fall på några bilder. SJälvfallet kom grabbbarna med på ett par bilder också.
Okänd BC laddar inför hindret.
Excel.
Veronica och Excel.
Excel igen.
Smilla väntar på startsignal.
Smilla över hinder.
Smilla på väg mot upploppet.
Biggan och Nano.
Nano igen.
Skötsamma pojkar. Solo har blivit så stor. Och valpullen är nästan helt borta.
Sekunden senare hade Solo ledsnat på poserandet.
Maria kände litet på Grusan idag också. Han var litet öm långt ner på utsidan av vänster lår så där blir det isning. Han var även väldigt hård på insidan av låret, ganska högt upp mot ljumsken. Mer is med andra ord. Grus har en tendens att skjuta knäna inåt och tassarna utåt när han sitter ner. Det skall han inte göra. Att bara hålla runt honom när han sitter så att han sitter korrekt, utan att forcera på något sätt, är en stretch i sig som vi skall pröva. Annars är det bara att köra på med rehabandet; stegen, skritt i vatten och gymbollen. Han har ju trots allt fått litet muskler i vänster bak, även om låret bara växt med ca två centimeter. Men knäet, det är så brett…och det klonkar och knäpper och låter när man böjer på det. Min stackars kattunge. Han skall i alla fall få ett back on track-täcke och liggunderlag som ytterligare ökar blodcirkulationen vilket är bra för muskler och stelhet och allt sådant.
Kvällen tillbringade jag och en kompis med sushi framför Sweeney Todd. Skönt med en lugn kväll. Jag var rätt trött efter så många timmar i friska luften. Många av mina vänner lämnar staden nu och det känns litet vemodigt. Flera har redan flyttat det senaste året och ett par till är på väg nu. Det är ju så det är med notarietiden, det är ett temporärt jobb och folk kommer och går. För mig, som valt att bo kvar här, blir det bara så påtagligt. Men det är väl så det är antar jag…
För övrigt; fy, vad jag är valpsugen. Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att det blir en valp till oss snart.











Tack så hjärtligt för inlägget i bloggen, det värmde.
Jag ska nog ta mig ett snack med bror och poängtera att han minsann borde gett mig pengar igår!
När du isar, vad använder du då?
Ni verkar haft en trevlig dag i Frövit trots att ni inte fick tävla själva. Hur går det med valpletandet, varit i kontakt med nån uppfödare ännu?
Så du sitter och håller så i 20 min?! :O Förfryser du inte handen?!
Håller tummarna för att du får din valpis snart
Haha, ge dig till tåls, är skittrötta och börjar dessutom jobbet i morgon. Har precis ätit en pizza och ska nu ligga framför TV´n. Uppdatering tidigast i morgon. Kan göra en sammanfattning för dig.
Ömsom vin ömsom vatten…
Hör av oss angående det jobbrelaterade.
Puss Grusan från oss!
Om du tycker att det börjar bli ensamt där uppe så tycker jag du kan flytta söder ut. Här finns ju en bra brukshundklubb, massa skogar att tappa bort bilnycklar i, trevliga människor. Och framför allt, många bra sushirestauranger. Dessutom så annordnas det sushikväll hemma hos mig lite då och då och du är mer än välkommen. Kanske kan man bjuda damen på lite vin med.
Jag läste också det där och funderade på om man kan hitta ett par såna där snören och skicka till storebror och sen inkassera presenter… Fast det kanske är för sent nu?
Han är iaf en riktig fotomodell min valp!!
Valpar ja, det är det meningen att jag skall få i höst. Vi får se hur det blir.
Fina bilder. Man blir ju riktigt sugen på agility också… Några agilitypinnar lär det ju nog aldrig bli för Gaj, mest pga av hans tjocka matte. Vi har börjat testa lite på balansbommen, gungan, däcket. Bara för att bekanta oss med hindren. Men känner redan nu hur snabb Gaj är, så jag kommer aldrig hinna med utan måste ju i så fall förhoppningsvis kunna styra honom ändå. Agility är så j-a svårt. Jag klarar inte av att koordinera min kropp, komma ihåg banan, se vägen, styra hunden och springa samtidigt. Jag får bara inte ihop det! Det är enklare att gå efter vovven i skogen och plocka spårpinnar i ett förhoppningsvis behagligare tempo…
Ett resårband var ingen dum idé!
*misstänker att vi kommer att behöva inliva denna aktivitet vad gäller Jyckepycke*
Vilka härliga bilder! Är det ok att stjäla om man skriver vem fotografen är såklart?
Kram