I just wanna keep it real

Dusi och jag har fått en del nytt att jobba på. Min hund har ju en del stress i sin kropp. Det har han alltid haft. Jag har försökt jobba på det med passivitetsträning i parti och minut men helt har jag inte lyckats. Han har en förmåga att skruva igång sig själv. Jag har lagt ner massor jobb och det har blivit bättre såklart, över tid men fortfarande finns det där kvar hos honom.

Nu har han hittat en ny situation där han drar upp sig själv i varv. När jag hämtar på dagis. Han gillar sitt dagis, är jätteglad att komma dit på morgonen och fungerar i det hela bra i dagisgruppen men när jag hämtar blir han helt galen. Han börjar pipa när jag kommer innanför dörren, även om jag inte ens öppnat munnen. När han ser att hans halsband plockas från kroken utanför hans ”rum” börjar gläfsandet och sedan tjuter han och sliter i kopplet hela vägen ut i hallen där han helst attackerar mig som en mindre virvelvind. Inte så kul. Jag vill inte att han skall gå upp i stress sådär, för tro mig, det är inte bara litet vanlig ”kul att du kom, matte”-glädje, jag vill inte att han skall hoppa på mig (jag blir helt blåslagen) och jag vill inte att det alltid skall bli en trist situation runt hämtningen för att jag inte vill ha honom hoppandes och gafflandes.

Så nu tränar vi lugna hämtningar, passivitet i hallen och vi lämnar inte dagis förrän Grus kopplat av, vi kunnat hälsa lugnt och trevligt på varandra och kan röra oss i samlat tempo och slakt koppel. Det går framåt trots att vi bara kört de här nya rutinerna några dagar. Han är ju ganska läraktig, trots allt, när han sätter den sidan till och i den här situationen blir det ju väldigt tydligt för honom att han måste göra något för att få det han verkligen vill, dvs. gå hem. Med rätt motivering tänker han till ganska snabbt. Jag har goda förhoppningar om att vi skall lösa det här och få till ett vettigt hämtningsbeteende men det är litet jobbigt längs vägen. Och det är jobbigt att se honom dra igång sig själv sådär. Han kan ju inte må så vidare värst av det själv heller…

Ikväll är vi bara hemma och slappar Grus och jag. Jag jobbar inte, jag lagar ingen mat, jag städar inte. Det enda ”vettiga” jag gjort är att rehaba både mig själv och hunden. Det är ju inte så tokigt iofs. I övrigt har Grus och jag kurat ihop oss i varsin soffhörna, jag har bryggt en kanna smultronte, vi slötittar litet på tv och pratar litet med Lars på telefon och chatt. Jag minns inte när jag bara var hemma en kväll senast. Alltså, jag har ju varit hemma under veckorna såklart men då har jag haft en hel del jobb att göra – jag har inte bara latat mig. Tror att jag skall ta ett varv runt kvarteret med hunden och sedan gå och lägga mig tidigt. Det vore skönt att sova ut. Och det blir en ganska tidig morgon imorgon också. Syster och jag skall nämligen på äventyr till Frövi.